|
Alexander Aaltonen
och den finlandssvenska studentmössan |
|
Förra veckan hade jag nöjet att delta i en av vårens studentfester. I år ordnades det 2 000 fester för svenskspråkiga abiturienter som klarade årets skrivningar. Speciellt belåten blev jag då jag fick höra att allt fler invandrarbarn fanns bland de bästa abiturienterna, såsom Alexander Aaltonen från Brändö gymnasium. Hans filippinska mor
Emmi Aaltonen har stått för flera kulinariska
I-Fisk-evenemangen. |
|
Alexander var mer än nöjd med sin
studentexamen. Han har satsat hårt på realämnena, speciellt fysiken. Han var överraskad över att få laudaturbetyg inte bara i realen, utan också i engelska och lång matematik. Båda inhemska språk gick också bra: magna cum laude i svenska och eximia i finska. |
|
Studentexamen kallas den examen som avläggs vid avslutad gymnasieutbildning och utgör ofta ett villkor för högre studier. Benämning för studentexamen i andra länder är Abitur (Tyskland) eller High School Graduation (USA). Studentexamen arrangeras två gånger per år, på våren och hösten, samtidigt i alla gymnasier. En elev kan sprida sin examen över högst tre på varandra följande examenstillfällen eller avlägga den under en eller två examinationer. |
|
Alexandras tre laudaturvitsord borgar för en bra start på studielivet och var värda en längre artikel i Hbl den 24 maj 2005. Redaktören
Nina Dahlbäck följde med när Alexander provade mössor. 59:an var en potentiell huvudvärksfälla, tyckte han, men storlek 60 satt som gjuten. Alexander tycker att mössan skall vara tillräckligt stor och hållbar, eftersom han har hört att studentmössor kan krympa. Men som dagens studenter i allmänhet är inte heller Alexander speciellt insatt i studentmössans historia. För många är mössan bara en symbol som används mycket frekvent på valborg, vilket ändå är endast en liten del av sanningen. |
|
Den svenska varianten av studentmössan
uppkom ursprungligen under studentskandinavismens allra mest hektiska tidevarv som en samlande symbol för studenterna. Rörelsen verkade för ett ökat nordiskt samarbete. Studentmössans tillkomst är till en del höljd i dunkel. Man vet endast att en typ av vit studentmössa bars redan år 1843 i Uppsala, när Uppsala studentkår beslutade att alla studenter vid universitetet skulle bära en vit mössa med svart skärm för att de besökande skulle känna igen de lokala studenterna. Anledningen till beslutet skall ha varit att danska studenter hade kommit till staden för att sammanstråla med Uppsalastudenterna i skandinavistisk yra. |
|
Den finländska studentmössan är en förhållandevis ny företeelse. Den veterligt första finska studentmössan började användas av teknologerna år 1893 (med tofs). År 1921 började de finlandssvenska studenterna - påverkade av de svenska mössorna - att använda en nästan likadan mössa. Så småningom spred sig detta bruk också till helt finsktalande delar av Finland. Men en liten skillnad mellan de finska och finlandssvenska mössorna finns. De finlandssvenska mössorna har en 1 cm högre kulle och en större lyra. Så kolla alltid på den ”äkta mössan” när du rör dig i studentkretsar. |
|
Alexander skall i framtiden få en tofs i mössan.
Han vill med andra ord börja studera produktionsekonomi vid Tekniska högskolan i Otnäs. Preppkursen är avklarad och nu väntar inträdesförhöret. En plan B finns inte till hands, om Tekniska högskolan inte öppnar dörrarna för Alexander Aaltonen. Han har inte ställt sig i kö till något annat universitet. Han är säker på att lyckas ta sig in på något utbildningsprogram i Otnäs. |
|
I-Fisk vill tacka Alexander och alla andra invandrarabiturienter för den enorma insats de har gjort för en bättre finlandssvensk framtid. Nu skall han fira sin studentexamen med dimission, fest och resa. I slutet av juli åker han med en kompis ut i Europa för att tågluffa mellan Hamburg och Barcelona. |
|
|
Text: Gerd-Peter Löcke
Foton: HBL |
