Gersom
- en främling i ett främmande land |
|
(Ur Susan Haraldsons inlägg i
paneldiskussionen om ”Församlingarnas roll när det
gäller att möta och stöda invandrare” den 15
april 2005)
|
Rubriken
”En främling i ett främmande land” är ett citat
från 2 Moseboken 2:22. Det berättar om Moses, som
kallar sin son för ”Gersom”, vilket betyder
främling på hebreiska. Moses sade nämligen: ”Jag
är en främling i ett främmande land.”
|
Jag vet
hur det känns att vara en ”Gersom”, d.v.s. en
främling i ett främmande land. Då det kommer fler
och fler främlingar till Finland blir också kyrkans
och församlingarnas utmaningar att bemöta dessa
Gersom allt större. Det finns många orsaker till att
invandrare upplever en känsla av främlingskap i sin
omgivning. Trots olika språk och kultur kan de ändå
hitta olika element i sitt nya hemland som kan skapa
en känsla av tillhörighet. Många invandrare har
varit aktiva i sin tro i sitt hemland och vill kanske
gärna fortsätta med olika frivilliga uppgifter som
de varit involverade i tidigare. Därför har många
invandrare ett stort behov av att tillhöra en
församling. Här kan kyrkan spela en viktig och
avgörande roll. |
|
En känsla av tillhörighet
Jag vill särskilt nämna två saker som gör det lättare för invandrare att finna ett hem i sitt nya hemland: för det första en känsla av tillhörighet, att tillhöra en gemenskap där man känner sig accepterad. Många invandrare har inte bara lämnat sitt hemland utan oftast också sina föräldrar, syskon, familj och vänner. Då blir behovet att hitta en surrogatfamilj ännu större. Här kan den kristna gemenskapen vara en andlig familj för dem som kommer utifrån. Men behovet av gemenskap blir inte bemött endast genom att man deltar i gudstjänsten. Det är ofta svårt att lära känna nya människor och då borde vi som jobbar i kyrkan hitta en lämplig smågrupp för dem som försöker bekanta sig med församlingen. I mindre grupper såsom sång-, bön- eller olika diskussionsgrupper har man lättare att hitta nya vänner och känna sig accepterad. |
En känsla av betydelse
”Gersom” eller främlingen har för det andra en
längtan efter att vara till nytta, en längtan efter
att det som man är och gör är av betydelse för ens
omgivning. Här spelar kyrkan ha en stor roll i
kristna invandrares liv, särskilt för dem som svårt
att hitta ett jobb. Dessutom kan de erfarenheter och
vanor, som invandrare har från sitt aktiva arbete i
hemlandet, vara en frisk fläkt i församlingen och ge
en välkommen vitamininjektion. |
Kontaktförmedling
Ibland är det också viktigt att förmedla kontakter
till andra grupper som har i uppgift att bemöta
invandrares behov. Till exempel ”I-Fisk” är en
lämplig grupp för invandrare som vill tala eller
upprätthålla svenska språket. ”Gersom” eller
främlingen behöver inte vara en främling för all
framtid. För församlingarnas del hjälper det redan
om medlemmarna ser på främlingen som en resurs i
stället för ett problem som man måste lösa på
något sätt. |
Susan Haraldson
Susan är född och uppvuxen i Minnesota i U.S.A. I början av 80-talet lämnade hon sitt hemland och började resa runt med en kristen teatergrupp, Covenant
Players, huvudsakligen i de europeiska länderna. Det var på en teaterturné som hon för första gången blev bekant med Finland och i början av 90-talet flyttade hon först till Borgå och sedan till Helsingfors. I dag jobbar hon som pastor i Andreaskyrkan i Helsingfors. |
|
|
Text och foton: Gerd-Peter
Löcke |
