 |
Pressklipp |
|
10.10.2001 |
|
|
|
|
 HBL
|
|
|
Startsida Om oss Utlänningar vill tala svenska |
|
Språklig mångfald. Gerd-Peter Löcke talar
portugisiska och finska med sin fru Maria Silva. Han talar ockso gärna svenska när han
har möjlighet.
En grupp utlänningar som är bosatta i Finland har upptäckt att de hellre talar svenska
med varandra. De har organiserat sig i Internationellt finlandssvenskt kulturforum,
I-Fisk.
- Det finns 7 887 utländska medborgare i Finland som har svenska som huvudspråk och 8,7
% av utlänningar har registrerat sig som svensktalande, säger ordföranden Gerd-Peter
Löcke. Lika många är registrerade som finskfinskspråkiga men kan svenska. Nu gör
I-Fisk en undersökning där man tar reda på vilket språk en utlänning skall tala i
Finland. |
Det skall vara tufft att kunna svenska.
Det finns många utlänningar i Finland som gärna talar svenska. 7.887 utländska
medborgare i Finland har svenska som huvudspråk, m.a.o. 8,7 procent av alla utlänningar
i Finland är registrerat som svensktalande.
Vid det Internationella kulturcentrum Caisas mässa, som öppnade i går, har
Internationellt finlandssvenskt kulturforum, I-Fisk, ett eget bord.
Här står Gerd-Peter Löcke och Ali Saiyar och talar svenska.
- Vi har för ungefär ett år sedan underfund med att det finns utlänningar i Finland
som kan och vill tala svenska, säger Löcke.
Han räknar upp lite siffror.: 7887 utländska medborgare i Finland har svenska som
huvudspråk och 8,7 procent är registrerade som svensktalande. Lika många är
registrerade som finskspråkiga, men de talar också svenska.
Ali Saiyar kommer från Iran, har bott i Tyskland och Sverige och talar lika bra
svenska som finska. Ali Saiyar är registrerad som finsktalande. Han säljer mattor i
Helsingfors.
- Jag klarar mig lika bra på svenska som finska. Mina kunder blir glada då jag talar
svenska med dem, säger Saiyar.
Förutom finska, svenska tyska talar Saiyar persiska, turkiska och azeri, sitt modersmål.
Han tycker att det har varit lättare att lära sig svenska än finska. |
Dubbelminoritet
Både Saiyar och Löcke har upptäckt att finskspråkiga hellre talar svenska med en
utlänning i Finland än med en finlandssvensk.
- De märker att vi talar lika dålig svenska som de och då är det lättare att prata
med oss.
Enligt Löcke är det många invandrare som övergår till det finska språket för att
undvika en dubbelminoritet.
- Det är för att du som finlandssvensk alltid är utlänning, var du än befinner dig.
Personer som kommer till Finland utifrån Europa har vissa svårigheter och de vill
undvika dubbla svårigheter som svenskspråkig identitet innebär.
Nu genomför arbetsgruppen inom I-Fisk en opinionsundersökning. Folk får svara på
frågor som: Skall en invandrare lära sig endast finska? Får en invandrare lära sig
endast svenska? Skall en invandrare få möjlighet att lära sig finska och svenska? Får
en invandrare sköta sina angelegenheter på sitt eget modersmål?
- Vi tycker att Finland har goda förutsättningar förverkliga den språkliga mångfalden
och vi inom I-fisk strävar till att ta reda på hur många utlänningar det finns som
talar svenska och vill komma fram med eget kulturprogram. Det skall vara tufft att kunna
svenska, säger Löcke. Själv talar han svenska, finska, tyska och portugisiska.
Med i I-fisk är Emmi Aaltonen från Filipinerna. Hennes barn går i svensk skola
på Brändö och i Norsen.
- Jag har lärt mig svenska bland annat i arbis och genom att läsa svenska tidningar, jag
är registrerad som svenskspråkig. Det är lättare för mig att tala svenska men jag
studerar också finska, berättar hon? Vid mässan presenterar sig många
invandrarorganisationer och mässan bjuder på rikligt med program. |
|
Huvudstadsbladet, Sonja Hellman |
|
