|
Pressklipp |
|
02.2003 |
|
|
Christian förklarar besparin- garna för Gerd-Peter och Karl
[zoom]
|
Annika Hukka |
|
Nordinfo |
|
|
Startsida
Om oss Utlänningar talar gärna svenska |
|
Det är inte bara finlandssvenskar som
är måna om att få tala svenska i Finland. Det finns också ett antal invandrare som
hellre sällskapar på svenska än på finska. Dessa utlänningar har grundat ett
nätverk, I-fisk, som kämpar med samma problem som många andra ideella
föreningar och organisationer: tids- och pengabrist. |
Tyskarna Gerd-Peter Löcke
och Christian Thibault sitter tillsammans med rikssvensken Karl
Norrbom och planerar årets program. I-fiskarna samlas i gemensamma
intressekretsar såsom Den internationella
gospelkören, Brasilianska
gemenskapen, Svensk-ryska föreningen och
idrottsföreningen Cosmos Juniors. Årets
verksamhet sparkas i gång ordentligt i mars. I januari och februari är många av
medlemmarna för att besöka släktingar och vänner i sitt hemland. |
Namsdagskalaset på Café Kafka
Idén om ett svenskt nätverk för utlänningarna såg dagsljuset år 2000 då Gerd-Peter
Löcke deltog i kulturjippot Namsdagskalaset på Café Kafka.
- Någon frågade om det finns många utlänningar som talar svenska i Finland. Jag hade
ingen aning, men det lät som en bra idé att ta reda på det, säger Löcke
som själv bott i Finland sedan 1970-talet. Pär Stenbäck på
Kulturfonden understödde idén att bilda nätverket och så var projektet i gång. Idag
har I-fisk 120 medlemmar från alla kontinenter. Cosmos Juniors, grundad av Christian
Thibault för svensktalande invandrare i Esbo, har vuxit till en allmän
idrottsförening med 400 medlemmar. Kontakten och informationsspridningen sker
huvudsakligen via Internet och Ny i
stan, som är ett samarbetsprojekt med Luckan.
Nya, effektiva informationskanaler skulle dock behövas.
- En minoritet måste höras mer än en majoritet. En minoritet inom en annan minoritet
måste synas ännu mer, säger Norrbom, som arbetar som informatör på Ny i stan. |
Tiden är dock en begränsande
faktor.
- Av I-fiskarna är det endast Kalle (Norrbom) som får lön för sitt arbete. Vi övriga
arbetar helt utan ersättning. Vid sidan av arbete och familjen blir det inte mycket tid
över för att sprida information om I-fisk, säger Löcke.
Det enda finansiella stödet I-fisk har fått är av Kulturfonden. Om I-fisk skulle registrera sig som förening, vore det
vara lättare att ansöka om bidrag.
- Medlemmarna vill inte grunda en förening, för då uppstår det lätt en
maktkamp, säger Löcke. Även finlandssvenskar får vara med i I-fisk -
som passiva medlemmar, dvs. de får inte vara med och bestämma. Detta initiativ kom från
finlandssvenskarna som ville att I-fisk skulle leda verksamheten. I-fisk fungerar till 100
% på svenska.
- Språket förenar oss. När vi diskuterar bland I-fiskar kan man diskutera om allt
möjligt, oavsett religion, kultur eller ursprung. Skulle man möta samma mänskor i andra
sammanhang skulle det inte vara lika lätt att föra en diskussion, tror Löcke. |
Utlänningar rikedom
Samtidigt som I-fisk vill poängtera vikten av svenskan för invandrarna, har nätverket
också en kulturpolitisk uppgift att visa att utlänningar är en rikedom för den
finlandssvenska gemenskapen.
- Finländarna borde förstå att en sydamerikan är väldigt bra på att arbeta med barn
till exempel. I åldringsvården är en afrikan uppskattade eftersom de haren helt annat
respekt för äldre än finländare. Jag tror utlänningar kan ge tillbaka värderingar
och seder som kanske försvunnit från det finländska samhället, säger Löcke. |
Finlandssvenskarna är bättre,
men inte bra
Får I-fiskarna nys om en duktig utlänning utan arbete, informerar de gärna
arbetsgivarna om att det finns en pålitlig typ till förfogande och hjälper på så
sätt invandrarna att integrera sig. Löcke, Thibault
och Norrbom anser att det finska samhället är svårt att komma in i som
utlänning. Ingen känner sig heller som finlandssvensk, trots att de lobbar för den
kulturen.
- Tidigare kände jag mig som finlandssvensk och var välintegrerad. Nu när jag via
Cosmos och I-fisk märkt hur invandrare blir behandlade i Finland har jag börjat känna
mig mera som invandrare, säger Thibault.
- Jag talar om Svenskfinland när jag åker hem till Tyskland, men känner mig inte hemma
i Finland. Jag är kosmopolit. |
Alla tre är ense om att finlandssvenskarna är öppnare och
mer pratsamma än finnarna.
- Finlandssvenskarna är bättre, men inte bra, skrattar Löcke. |
|
Annika Hukka
redaktör
annika.hukka@intsys.fi
|
|