Christian förklarar besparin- garna för Gerd-Peter och Karl
[zoom]

Startsida  Om oss Utlänningar talar gärna svenska

Det är inte bara finlandssvenskar som är måna om att få tala svenska i Finland. Det finns också ett antal invandrare som hellre sällskapar på svenska än på finska. Dessa utlänningar har grundat ett nätverk, I-fisk, som kämpar med samma problem som många andra ideella föreningar och organisationer: tids- och pengabrist.

Tyskarna Gerd-Peter Löcke och Christian Thibault sitter tillsammans med rikssvensken Karl Norrbom och planerar årets program. I-fiskarna samlas i gemensamma intressekretsar såsom Den internationella gospelkören, Brasilianska gemenskapen, Svensk-ryska föreningen och idrottsföreningen Cosmos Juniors. Årets verksamhet sparkas i gång ordentligt i mars. I januari och februari är många av medlemmarna för att besöka släktingar och vänner i sitt hemland.

Namsdagskalaset på Café Kafka
Idén om ett svenskt nätverk för utlänningarna såg dagsljuset år 2000 då Gerd-Peter Löcke deltog i kulturjippot Namsdagskalaset på Café Kafka.
- Någon frågade om det finns många utlänningar som talar svenska i Finland. Jag hade ingen aning, men det lät som en bra idé att ta reda på det, säger Löcke som själv bott i Finland sedan 1970-talet. Pär Stenbäck på Kulturfonden understödde idén att bilda nätverket och så var projektet i gång. Idag har I-fisk 120 medlemmar från alla kontinenter. Cosmos Juniors, grundad av Christian Thibault för svensktalande invandrare i Esbo, har vuxit till en allmän idrottsförening med 400 medlemmar. Kontakten och informationsspridningen sker huvudsakligen via Internet och Ny i stan, som är ett samarbetsprojekt med Luckan. Nya, effektiva informationskanaler skulle dock behövas.
- En minoritet måste höras mer än en majoritet. En minoritet inom en annan minoritet måste synas ännu mer, säger Norrbom, som arbetar som informatör på Ny i stan.

Tiden är dock en begränsande faktor.
- Av I-fiskarna är det endast Kalle (Norrbom) som får lön för sitt arbete. Vi övriga arbetar helt utan ersättning. Vid sidan av arbete och familjen blir det inte mycket tid över för att sprida information om I-fisk, säger Löcke.
Det enda finansiella stödet I-fisk har fått är av Kulturfonden. Om I-fisk skulle registrera sig som förening, vore det vara lättare att ansöka om bidrag.
- Medlemmarna vill inte grunda en förening, för då uppstår det lätt en
maktkamp, säger Löcke. Även finlandssvenskar får vara med i I-fisk - som passiva medlemmar, dvs. de får inte vara med och bestämma. Detta initiativ kom från finlandssvenskarna som ville att I-fisk skulle leda verksamheten. I-fisk fungerar till 100 % på svenska.
- Språket förenar oss. När vi diskuterar bland I-fiskar kan man diskutera om allt möjligt, oavsett religion, kultur eller ursprung. Skulle man möta samma mänskor i andra sammanhang skulle det inte vara lika lätt att föra en diskussion, tror Löcke.

Utlänningar rikedom
Samtidigt som I-fisk vill poängtera vikten av svenskan för invandrarna, har nätverket också en kulturpolitisk uppgift att visa att utlänningar är en rikedom för den finlandssvenska gemenskapen.
- Finländarna borde förstå att en sydamerikan är väldigt bra på att arbeta med barn till exempel. I åldringsvården är en afrikan uppskattade eftersom de haren helt annat respekt för äldre än finländare. Jag tror utlänningar kan ge tillbaka värderingar och seder som kanske försvunnit från det finländska samhället, säger Löcke.

Finlandssvenskarna är bättre, men inte bra
Får I-fiskarna nys om en duktig utlänning utan arbete, informerar de gärna arbetsgivarna om att det finns en pålitlig typ till förfogande och hjälper på så sätt invandrarna att integrera sig. Löcke, Thibault och Norrbom anser att det finska samhället är svårt att komma in i som utlänning. Ingen känner sig heller som finlandssvensk, trots att de lobbar för den kulturen.
- Tidigare kände jag mig som finlandssvensk och var välintegrerad. Nu när jag via Cosmos och I-fisk märkt hur invandrare blir behandlade i Finland har jag börjat känna mig mera som invandrare, säger Thibault.
- Jag talar om Svenskfinland när jag åker hem till Tyskland, men känner mig inte hemma i Finland. Jag är kosmopolit.