|
|
Leandro
da Silva från Brasilien |
|
Jag kom för att missionera i Finland
Ett av mina tidigaste minnen från barndomen hör ihop
med en läderjacka med pälsfoder och en huva i eskimåstil.
Det var min äldsta systers jacka. Jag var då cirka
två-tre är. En gäng klädde jag på mig jackan och
sade: "Jag är en man från nordpolen!" Vem
kunde då ha anat att denna lilla sydbrasilianska
pojke en dag skulle bli Frälsningsofficer i ett
nordiskt land. |
Född som
"gaucho"
Jag föddes i södra Brasilien, där gauchos bor. Gauchos
är i många stycken helt annorlunda än de välkända
brasilianarna från Rio de Janeiro. Gauchos är
boskapsuppfödare från landsbygden som under de
senaste århundradena befrämjat landets ekonomi på
ett kännbart sätt. De är också kända för ett
helt sockerfritt te som kallas Chimarrao
och dricks ur koppar av trä. Det bjuds alltid på Chimarro
när vänner träffas. Gauchos är också kända för
sin churrasco-mat, som består av stora grillade
köttbitar som äts från spett som tas direkt ur
glöden. Deras musik har ingenting gemensamt med sambamusiken.
Den ackompanjeras till gitarr
eller dragspel och består av
kraftiga landsortsröster. Förutom att Sydbrasiliens
folk härstammar från Iberiska halvön
kommer en stor del från Tyskland
och Italien. |
Tron är grunden
I vårt stora land är det två ting som förenar oss:
det portugisiska språket och tron. Tron är ett
grundläggande ting. Tron ger brasilianaren kraft att
leva i glädje och fest, även om det brasilianska
folket lever i många sociala vårigheter. Tron har
också varit det grundläggande i min familj. Min mor,
är psykolog och i stadens tjänst på en avdelning
som arbetar med gatubarn och familjevåld. Min mor har
alltid varit redo att hjälpa både vuxna och barn i
nöd. Därför brukar jag säga att min mor har varit
mitt exempel när jag blivit frälsningssoldat. Min
far hade för 24 år sedan en mäktig upplevelse av
Jesus. Detta förändrade helt hans liv, som han
därefter har använt till att tjäna Gud och predika
evangelium. |
Till missionsarbete i Finland
När jag år 1993 hade vintersemester under mitt tredje år som teologistuderande, ringde
min faster och sade: "Leandro, kom på besök till oss. Hit har just kommit en
troende familj från Finland och de har två ljushåriga döttrar." Ni kan ana hur
det gick. I december 1995 gifte jag mig med den ena av de två döttrarna, Martta
Ritva Hämäläinen Franke da Silva (Paulo Frankes dotter). Jag hörde mycket om
Finland och fick ett finskt dop i Hämäläinens bastu i Brasilien. Alltsedan dess har jag
längtat efter att komma till Finland. År 1998 hörde vi att man behöver en arbetare
till kårerna i Frälsningsarmén i Finland. Så ledde God Martta och mig till Finland,
dit vi kom med vår dotter Judith i juni 2001. Vi har arbetat på kåren
i Jyväskylä och har fått familjetillökning. Vår son Kristoffer
föddes i mars 2001. De här första tre åren har framför allt varit år av studier. Vi
har läst finska och om den finska kulturen. Martha hade tidigare gott i skola på Åland,
så svenska är inget problem för henne. Vi har varit frälsningsarmékadetter, elever
alltså. Nu står vi inför en ny utmaning, när vi tar över tyglarna vid
Frälsningsarmén i Borgå. |
|
Mera från och om Leandro |
Lyssna på Brasiliens
nationalhymn |
Leandro och Martha till
Frälsningsarmén i Borgå |
|