|
|
 |
 Startsida
Samarbete SRF Karelska korsvägar
|
|
Karelska korsvägar (Näset i den
finlandssvenska och ryska kulturen)
I samband med det finlandssvenska/ryska seminariet ”Karelska Korsvägar ”
(Näset i den finlandssvenska kulturen) i St. Petersburg den 3.10.2003 ordnar svensk-ryska
föreningen i Finland en seminarie-resa till den 300 åriga staden St. Petersburg. I-Fisk
skall delta i seminariet. |
Karelska Näset som ligger alldeles
runt knutarna på storstaden Petersburg är för moderna stadsbor först
och främst förknippat med rekreation. Dess rika för-Sovjetiska kulturhistoria,
speciellt blomstringstiden mellan 1900 och 1917 vilken medverkade till den finlandssvenska
modernismen inom konst och litteratur förblir praktiskt taget okänd i Ryssland av idag. Terijoki,
Kuokkala, Raivola är platser som i Finland förknippas
med så högt värderade finlandssvenska litteraturnamn som Edith Södergran,
Hagar Olsson, Elmer Diktonius, Tito Colliander,
Oscar Parland, m.fl. Villa Golicke på Karelska Näset
såg under 1930-talet rikssvenska, finska och finlandssvenska poeter och
kulturpersonligheter mötas och umgås i de ljusa sommarkvällarnas otvungna atmosfär.
Den ryske målargiganten Ilja Repin hade på sin villa Penaty i Kuokkala
skapat en rik internationell kulturmiljö. “Tjukokkala”, en handskriven gästbok
hos poeten och författaren Kornej Tjukovskij som också bodde i Kuokkala
är ett legendariskt fenomen; där finns autografer, teckningar och dikter från många av
den ryska Silverålderns och Avantgardens förgrundsfigurer. Också författaren och
fotografen Leonid Andrejev, poeten Jelena Guro med
konstnärsvännen Mikhail Miturich bodde på Näset och har lämnat ej
obetydliga spår inom den dåtida litteraturen och konsten. |
När Finland blev självständigt
drogs riksgränsen 1920 vid Systerbäck, Näset förblev finskt.Mellan
1917 och 1939 var den gamla kulturmiljön ett tillhåll för mångahanda kulturella
aktiviteter. Under Vinterkriget och Fortsättningskriget blev Näsets gamla bebyggelse och
forna liv nästan totalt förstört, området blev russificerat, ortnamnen ändrade,
förkrigshistorien noga undanträngd och slutligen glömd. Även om Anna Akhmatova
och Joseph Brodsky på 60-talet levde i Komarovo som de visste hade hetat
Kellomäki, så var det på den tiden alltför farligt att nämna dess förflutna. |
Nu tillåts de tabubelagda, glömda
och okända sidorna av Näsets historia att komma fram, och det är tid och mödan värt
att berätta för den intresserade ryska publiken, och i synnerhet för dem som studerar
svenska i St Petersburg, om internationella kulturmöten, kulturkonflikter och
modernismens korsvägar på Karelska Näset där svenska, finska och finlandssvenska
impulser blandades med de ryska, tyska och baltiska. |
Ett tvåspråkigt tvärvetenskapligt
seminarium starkt fokuserat på finlandssvenska kulturella rötter bör vara väl
ägnat att väcka intresse för Näsets kulturhistoria. Seminariet skulle bestå av en
inledande föreläsning på svenska samt några kortare föredrag på svenska och ryska,
med tolkning. Ett seminariehäfte med föredragsresumeer och bilder är planerad. |
Tanja Enberg |
|
Mer information ger
Tanja Enberg,: tanja.enberg@kolumbus.fi
Ami Bergström, ami.bergstrom@framtidsprojektet.nu |
|
