Andréa Mattsson

Bibelexperterna
Paulo Franke (Brasilien)
Eugen Malke (Tyskland)

Klicka på bilden för att se den i större format.

+358 44 2875024
info@ifisk.net

Startsida  Svenskfinland Lucia-dagen

Lucia-dagen den 13 december

På fredagen den trettonde december lussades det runt om i hela Svenskfinland. Andréa Mattsson, hemma från Åland, valdes till Finlands officiella Lucia. I-Fisk träffade henne på Templet. Lucia var ett helgon som ursprungligen levde på Sicilien i Italien. Hon hedras av den Romersk Katolska kyrkan den 13 December fast inte på samma sätt som Svenskfinland firar Lucia. Årets Lucia arbetar och studerar vid Ålands musikinstitutet. På sin fritid sysslar hon med musik, konst och djur.

Från legend till Finlands Lucia
Lucia – enligt legenden var hon en ädel jungfru i Syrakusa, som skänkte bort sin brudskatt till fattiga kristna, vilket förargade hennes trolovade som angav henne som kristen. Hon dog martyrdöden den 13 december år 304 genomborrad av ett svärd – det röda skärpet hon bär symboliserar blodet. Enligt en annan version av legenden stack hon ut sina ögon då en yngling förälskat sig i dem. Ynglingen blev då kristen och Lucia fick nya ögon. Lucia är följaktligen de synskadades helgon.

Nordisk folksed
Enligt nordisk folksed var lucianatten den natt då allt arbetet skulle vara gjort innan vinterdvalan.  Lussenatten var en natt av oro. Övernaturliga krafter var verksamma. För att undvika obehagliga överraskningar satt man uppe till långt över midnatt. Det man fruktade mest var ”lussefala” eller lussefärden, en ryttarskara som sprängde fram högt uppe i luften. I regel syntes ingenting, men ett vinande ljud, hästramp och hundskall hördes tydligt.  På morgonen blev en av husets kvinnor ”Lusse” och bjöd de andra på hembakat bröd. Den första vitklädda Lucian kom till Sverige högst antagligen via Tyskland år 1794 och traditionen med ljuskronan infördes på 1800-talet. Den första officiella Lucian korades 1928.

Finlands luciatradition
Luciatraditionen som den firas i Finland är en blandning av italiensk legend, tyska änglatablåer, rikssvenskt firande och nordisk folksed. I början av 1900-talet firades Lucia närmast i enskilda finlandssvenska hem och skolor. År 1947 ordnade Folkhälsans damkommitté ett luciatåg genom Helsingfors. Successivt har Luciafirandet brett ut sig till daghem, skolor och institutioner. I en del finlandssvenska regioner väljs egna lucior via regionala dagstidningar.  År 1950 inleddes luciasamarbetet mellan Folkhälsan och Hufvudstadsbladet, då tidningen för första gången lät utlysa en riksomfattande luciatävling. I dag handhar Folkhälsan huvudansvaret för rikslucian Finlands Lucia med Hufvudstadsbladet, Finlandssvenska Television FST och YLE:s Radio Vega som samarbetsparter.

Luciafirandet på Åland
Det äldsta luciafirandet är egentligen skolpojkarnas, djäknarnas, firande att julferien började vid Luciadagen 13 december. Då gick de runt och tiggde och sjöng, men om någon vitklädd flicka fanns med vet man inte. På 1700-talet vet man att man firade Lucia i västsvenska herrgårdsfamiljer på ett sätt som liknar vårt nutida. Under kriget låg tävlingarna mestadels nere, men återupptogs på Åland redan 1944 och i Hufvudstadsbladet 1950. Att Lucianatten är årets längsta stämmer ju för övrigt inte längre - inte sedan den gregorianska kalendern infördes 1753 och försköt tideräkningen elva dagar.

Källor: Folktinget, Fakta ur Schön: Folktrons år och artikel ur Hbl 17.12.1990